preload

Av Engelbrektsskolans historia kan vi lära oss mycket

Till utbildningsnämnden och utbildningsförvaltningen i Stockholms stad m.fl. berörda politiker och tjänstemän


Ibland får man ta historien till hjälp för att finna lösningar inför framtiden!:-)

Läs på om Engelbrektsskolans historia ur skriften till 100-årsjubileet 2002: http://www.stockholmskallan.se/php/fupload/KUL/SSM_engelbrektsskolan_100_ar_2002.pdf

Några citat ur skriften och mina reflektioner kring dessa:




Lek i grus och damm

Skolgården var inte lika stor som den är idag. Fotbollsplanen anlades som beredskapsarbete på 30-talet. Under planen installerades toaletter som ersättning för pissoarerna som stått på skolgården. Samtidigt asfalterades den, mycket med tanke på att minska slitaget på barnens skor.”



Min kommentar: redan här talas om fotbollsplanen som en del av skolgården, något som alltid förnekas i nämndutlåtanden. Där betonas istället att fotbollsplanen inte skulle tillhöra skolgården, trots att den används dagligen av skolans elever. Faktum är att de flesta elever är på fotbollsplanen på rasterna, inte på den lilla yta som utgör det som politiker och förvaltningar kallar för själva skolgården.


Om fotbollsplanen förminskas, innebär det att klockan vrids tillbaka till 30-talet. Är det det styrande politiker vill? Att skolgårdarna ska se ut som på 30-talet? Är det vad utbildningsminister Jan Björklund kallar en modern skola? Inte undra på att svenska elevers resultat försämras när de inte bereds plats för fri och spontan lek på stora ytor, lek som främjar goda resultat i klassrummen!



En grönare skolgård

På åttiotalet fick skolgården sin nuvarande utformning med stensättningar, planteringar och lekredskap. Särskilt på vårarna när fruktträden blommar är gården en oas bortom storstadens buller och biltrafik.


Min kommentar: av den oasen kommer blott intet att finnas kvar när bostadshusen förvandlar skolgården till en katakomb. Mörk och instängd av lyxbostäder. Och redan nu är skolgården och bollplanen skyddad för buller från intilliggande gatutrafik. Det är alltså inget argument för att bostäderna ska byggas! Att de skulle skydda eleverna från trafiken.


Kyrkan på berget

Två berg kom dynamiten inte att rå på, vilket gjorde att det tog lång tid innan de blev bebyggda.”



Min kommentar:svårt att spränga i berget. Tyskbagarberget kanske inte ger med sig så lätt som beräknat. Kan ta längre tid än planerat och åsamka stora skador på intilliggande byggnader. Har styrande politiker och förvaltningar räknat med den merkostnaden för ev. förseningar?




Tack på förhand för snabbt svar!


Med vänliga hälsningar

Ylva Hedenquist, fil mag i statsvetenskap och förälder till barn på Engelbrektsskolan